Violeta

Hej Violetta!

Kul att ses i torsdags och få ett ansikte om än bara via Zoom. Tack för en spännande text - du har verkligen hittat din genre! Texten var bra förra gången men har lyft ytterligare en nivå efter omskrivningen. Framför allt tycker jag att du får till många bra stämningssättande detaljer denna gång, exempelvis när den unge polismannen tittar mer och stryker bort en brödsmula från bordet och när solen värmer mot persiennerna och Benjamin anar att det ska bli en varm dag.

Du gör en skicklig och nyanserad beskrivning av Benjamin som längtar efter att komma ifrån det kriminella livet och få leva ett normalt liv. Man förstår att det är svårt att bli kvitt stämpeln som kriminell - både från omgivningen och genom den egna självbilden. Och det blir ännu svårare när den mystiska personen från hans tidigare bakgrund hör av sig gång på gång via sms och telefon.

Texten väcker många frågor och man blir verkligen nyfiken på att få veta mer. Vem var Leas bror Nico och varför försvann han? Hur blir det med Lea och Benjamins relation? Har Benjamin något med Nicos försvinnande att göra och kommer han att lyckas hålla sig på rätt sida lagen denna gång?

Den här historien är säkert en utmärkt grund för en kommande roman! ?

Hälsningar Martina

Det första jag slås av när jag läser din omskrivna text är att du utvecklat och intensifierat både en del känsloskildringar och flera miljöbeskrivningar, vilket jag tycker ger texten ännu mer djup. Med några små ändringar lyckas du göra flera scener starkare på olika sätt. Till exempel skriver du nu ”på säkert avstånd från alla andra” när huvudkaraktären anvisas till sin arbetsplats, istället för den förra textens ”långt från alla andra”: genom att ändra bara några ord blir läsaren här ännu mer medveten om de fördomar som huvudpersonen är utsatt för på grund av sin bakgrund. Sådana ändringar har du gjort lite här och var i berättelsen och det märks att du lagt ner mycket tankearbete på att skriva om texten för att göra den så spännande och effektfull som möjligt.

Det är som sagt en spännande historia och jag tänker att din text skulle fungera fint som en TV-serie. Jag sympatiserar med Benjamin och blir samtidigt nyfiken på om han ska lyckas hålla sig ifrån trubbel eller om omständigheterna kommer att dra in honom i något destruktivt. Jag vill också veta mer om Benjamins och Leas relation och hur den kan tänkas utvecklas framöver. Roligt att få läsa en så välplanerad omskriven version av din berättelse! Jag tyckte om den redan första gången, men uppskattar även djupet i den nya versionen väldigt mycket.

Och bara av nyfikenhet: Hur kommer det sig att du ändrade namnen på karaktärerna?