Att skriva scener

En roman består i första hand av scener. I andra av en historia. Det är i scenerna gestaltningen finns. Det är de enskilda scenerna är de som griper tag, som man kan minnas flera år efter att man läst boken. Att ha en bra historia är ingen självfallet nackdel. Men det finns romaner som har en mycket enkel handling men ändå är starka upplevelser, beroende på att de har bra scener. Alltså du kan ha hur bra historia som helst, men är inte scenerna levande så är det en ointressant roman. Det sägs om Hollywood att om du inte kan förklara din filmidé på två meningar är den för komplicerad att göra.

Det man kan ha som ett verktyg när man skriver en scen är de enkla frågorna.

Var?

Var utspelar sig denna scen. Gör rummet tydligt. Tänk också lite djärvt det. Till exempel. A har en otrohetsaffär, vet inte om han/hon ska avsluta den eller inte. Sätt A vid ett köksbord med en kopp te. Kan vara svårt att få nerv i scenen. Låt A istället få de tankarna då A hälsar på sin sjuka och krävande mamma. Mycket lättare att få en nerv, att kunna gestalta fram vem A egentligen är.

När?

När sker det inte bara i tiden, utan också i romanens utveckling. Person A har fått ett chockartat besked. Sker nästa scen nära in på så att personen fortfarande är chockad eller lite senare så att A hunnit börja bearbeta/komma över det? Det är viktigt att läsaren känner var i karaktärens utvecklingen vi befinner oss.

Hur?

Hur agerar personerna. Ett par sitter och talar om skilsmässa. Det viktigaste är inte att de talar om det, utan hur. Vad har de för vilja. Är de överens, eller oense. Vad sitter de med för viljor. Det ska framgå. Och i ett sådant samtal. Undvik om möjligt ”talking heads”. Alltså två personer som sitter och bara talar. Låt dem göra något. Fippla med mobilen. Flera gånger springa på toaletten. Helt plötsligt börja städa av köksbordet. Mycket lättare då att gestalta fram vad som ligger under ytan på samtalet.

Varför?

Första varför. Du bör som författare ha reda på varför en person gör si eller så. Du behöver/ska kanske inte ens skriva ut det. Men vara klar över det själv. A uppför sig på detta sätt för att A egentligen är arg på B.

Vad?

Vad ville du ha sagt med denna scen. En läsare kommer inte att komma ihåg scenen i alla dess detaljer. Men vad vill du ha sagt. Vad ville du att läsaren ska ta med sig/minnas efter att ha läst den.