FHSK Borås - Information
| Website: | Moodle - Folkuniversitetets lärplattform |
| Kurs: | # FHSK Borås - Information |
| Buch: | FHSK Borås - Information |
| Gedruckt von: | Guest user |
| Datum: | Freitag, 17. Mai 2024, 11:07 |
1. Kontaktuppgifter
Hej och välkommen till Folkuniversitetets sfi-skola!
Vi är flera personer som jobbar på skolan.
- Marc Harding (rektor): marc.harding@sundbyberg.fhsk.se
- Katarina Einald (rektor): katarina.einald@sundbyberg.fhsk.se
- Soheila Kamali (administratör): soheila.kamali@sundbyberg.fhsk.se
2. Brandfilm
3. Introduktion - presentation
Här kan du läsa presentationen som vi gick igenom på introduktionen: PP-introduktion
4. Kursplan
I kursplanen står vad du som elev ska studera under kursen och vad du måste kunna för att klara kursen.
Här kan du läsa kursplanen på olika språk:
4.1. Kursmål SFI B
I slutet av kurs B ska du kunna:
Tala
alfabetet
hälsningsfraser
klockan
datum och årtal
presentera dig och din familj
berätta om en vanlig dag
berätta om förra helgen/ förra veckan/ igår
beskriva kläder
berätta om din bostad
berätta om din skola
berätta om ditt jobb
Skriva
presentera dig och din familj
berätta om en vanlig dag
berätta om förra helgen/ förra veckan/ igår
beskriva kläder
berätta om din bostad
berätta om din skola
berätta om ditt jobb
Läsa
förstå meddelanden (sms, korta chattmeddelanden, korta mejl)
förstå korta texter (presentationer, annonser)
förstå korta texter som till exempel handlar om: familj, bostad, vardagsliv, vänner, skola och jobb
Höra
förstå information från en telefonsvarare (siffror, tid, datum)
förstå meddelanden på till exempel tågstation (siffror, tid, datum)
förstå vanliga ord som man använder i sitt vardagsliv. Det är ord som till exempel handlar om: familj, bostad, vardagsliv, vänner, skola och jobb
Grammatik
siffror
verb
personliga pronomen (jag, du, han, hon, vi, ni, de, mig, dig, honom, henne, oss, er och dem)
possessiva pronomen (till exempel min, mitt, mina, din, ditt, dina)
substantiv (en-, ett, och många)
adjektiv
ordföljd
4.2. Kursmål SFI C-nybörjare
Efter avslutad nybörjarkurs ska du kunna:
Läsa
förstå meddelanden (sms, korta chattmeddelanden, korta mejl)
förstå korta texter (presentationer, annonser)
förstå korta texter som till exempel handlar om: familj, bostad, vardagsliv, vänner
Höra
förstå information från en telefonsvarare (siffror, tid, datum)
förstå meddelanden på till exempel tågstation (siffror, tid, datum)
förstå vanliga ord som man använder i sitt vardagsliv. Det är ord som till exempel handlar om: familj, bostad, vardagsliv, vänner.
Tala
alfabetet
hälsningsfraser
klockan
datum och årtal
presentera dig och din familj
berätta om en vanlig dag (presens)
berätta om förra helgen/ förra veckan/ igår (preteritum)
beskriva kläder (färger och mönster)
berätta om din bostad
Skriva
presentera dig och din familj
berätta om en vanlig dag (presens)
berätta om förra helgen/ förra veckan/ igår (preteritum)
beskriva kläder (färger och mönster)
berätta om din bostad
Grammatik
räkneord
verb (imperativ, presens och preteritum)
personliga pronomen (subjektsform och objektsform)
possessiva pronomen
substantiv (singular och plural)
adjektiv (obestämd form)
huvudsatser (rak och omvänd ordföljd)
4.3. Kursmål SFI C
Efter att du har avslutat kurs C ska du kunna:
Läsa
förstå meddelanden (sms, korta chattmeddelanden, korta mejl)
förstå korta texter (presentationer, annonser, instruktioner)
förstå texter som exempelvis beskriver en arbetsplats.
förstå en enkel faktatext till exempel om Nobelpriset eller om ett land.
förstå när du läser en nyhet på lätt svenska (huvudinnehåll eller huvudämne).
förstå när du läser diagram.
förstå enkla instruktioner när du till exempel läser reglerna i din tvättstuga.
läsa och förstå en kort lättläst roman (nivå 2-3).
Höra
förstå information från en telefonsvarare (siffror, tid, datum)
förstå meddelanden på till exempel tågstation (siffror, tid, datum)
förstå när en klasskamrat berättar om en resa, sin lägenhet, sina tidigare studier för dig.
förstå ämnet/huvudinnehållet i en nyhet som du lyssnar på.
förstå huvudinnehållet när du lyssnar på ett samtal mellan två personer.
förstå enkla instruktioner när du till exempel ber om hjälp på biblioteket eller i en affär.
Muntlig produktion
Berätta om enkla situationer i din vardag såsom:
berätta om din fritid, jobb eller tidigare jobb, studier, bostad
berätta om en fest eller plats som du har varit på.
berätta om vad du tycker är hälsosam mat och hälsosam livsstil.
ger råd till någon som till exempel vill flytta till Sverige och vad den personen behöver tänka på.
återberätta kort en nyhet som du har läst eller hört.
kan förklara ett ord som du inte kan med andra ord eller med synonymer.
Muntlig interaktion
Samtal om enkla situationer i din vardag såsom:
samtala om vad du och din samtalspartner tycker om att göra på fritiden.
samtala om jobb, till exempel om vad som är viktigt på en arbetsplats.
samtala om studier, exempelvis om vad man behöver tänka på när man lär sig ett nytt språk.
diskutera om fördelar och nackdelar med att till exempel köra bil, bo i hus eller lägenhet.
ställa följdfrågor så att ert samtal fortsätter.
kontrollera att din samtalspartner förstår vad du säger.
Skriva
skriva olika texter om en speciell dag i ditt liv, ett jobb som du har haft eller vill ha, din bostad, dina studier eller en plats som du har besökt.
ge råd till någon genom att skriva ett brev eller mejl till personen. Det kan vara att personen söker jobb men hen vet inte hur.
skriva om en film som du har sett och vad du tycker om den.
sammanfatta kort en bok på lätt svenska som du har läst.
skriva om ett land och berätta viktig information om det.
skriva ett personligt brev
planera hur du ska skriva. Du kan göra en tankekarta innan du skriver en text.
förstå hur man delar upp sin text i stycken samt hur man börjar och avslutar sin text.
förstå vilken texttyp du ska skriva och anpassa ditt språk. Det kan exempelvis vara informellt/formellt brev och mejl, tips och råd, berättande texter, korta faktatexter.
Grammatik
verb och tempus (imperativ, presens, preteritum, perfekt och futurum)
personliga pronomen (subjektsform och objektsform)
possessiva pronomen
reflexiva och possessiva reflexiva pronomen
substantiv (obestämd och bestämd form)
adjektiv (obestämd och bestämd form)
grundläggande prepositioner och tidsuttryck (i, på, för… sedan, om, i onsdags, på onsdag, på morgonen, imorse)
huvudsatser (rak och omvänd ordföljd samt sambandsord)
bisatser
4.4. Kursmål SFI D
Mål - kurs D
Efter att du har avslutat kurs D ska du kunna:
Läsa
● förstå korta och längre informella och formella texter (exempelvis instruktioner, nyheter på lätt svenska, insändare, bloggar, texter på lätt svenska från myndigheter).
● förstå beskrivande texter, faktatexter som exempelvis beskriver en arbetsplats.
● förstå en faktatext till exempel om en författare, en historisk person eller om ett land.
● förstå när du läser diagram och kan jämföra statistik.
● läsa och förstå en kort lättläst roman (nivå 3-4).
Höra
● förstå samtal med företag, myndigheter och läkare
● förstå när en klasskamrat berättar om en resa, sin lägenhet, sina tidigare studier för dig eller när din klasskamrat argumenterar för något.
● förstå en nyhet som du lyssnar på (ämne och vissa detaljer)
● förstå när du lyssnar på ett samtal mellan två personer (ämne och vissa detaljer).
● förstå när du lyssnar på ljudböcker på lätt svenska.
Muntlig produktion
● återberätta en nyhet som du har läst eller hört.
● berätta om till exempel ett barndomsminne.
● berätta vad du tycker om olika samhällsrelaterade saker (exempelvis arbetsmarknad, miljö, utbildning, demokrati).
● komma med argument för att stödja det du tycker.
● ge råd till någon som exempelvis försöker sluta röka.
● kan förklara ett ord som du inte kan med andra ord eller med synonymer.
Muntlig interaktion
● diskutera om nackdelar och fördelar kring olika ämnen.
● komma med argument och efterfråga information.
● ställa följdfrågor och använda dialogutfyllnad (Håller du med? / Vad tycker du?). Det gör du och din samtalspartner fortsätter ert samtal och ni kommer in på fler detaljer om samtalsämnet.
● kontrollera att din samtalspartner förstår vad du säger.
Skriva
● skriva olika texter om en olika vardagsrelaterade saker (bostad, hälsa, fritid) och samhällsrelaterade saker (utbildning, demokrati, likabehandling, arbetsmarknad)
● föreslå för någon vad hen kan göra (en bättre skola, förbättringar på biblioteket som ligger nära dig, en bättre boendemiljö)
● skriva om en film som du har sett och vad du tycker om den.
● sammanfatta en bok på lätt svenska som du har läst eller lyssnat på.
● skriva om ett land och berätta viktig information om det.
● skriva ett personligt brev
● planera hur du ska skriva. Du kan göra en tankekarta innan du skriver en text.
● förstå hur man delar upp sin text i stycken samt hur man börjar och avslutar sin text.
● förstå vilken texttyp du ska skriva och anpassa ditt språk. Det kan exempelvis vara informellt/formellt brev och mejl, tips och råd, berättande texter, korta faktatexter, beskrivande texter, insändare.
Grammatik
● verb och tempussystem
● pronomen (personliga, possessiva, reflexiva och possessiva reflexiva, indefinita)
● substantiv (obestämd och bestämd form)
● adjektiv (obestämd och bestämd form)
● adverb
● prepositioner (rumsprepositioner och tidsprepositioner samt tidsuttryck)
● ordföljd (huvudsats och bisats) och sambandsord.
5. Nationella prov (NP)
Viktig information om NP
5.1. Skolverkets information om nationella prov (NP)
Du kan läsa mer om nationella provet om du klickar på denna länk: Nationella prov - information
Här kan du se olika exempel på nationella prov på kurs B, C och D: Klicka här
5.2. Provbetyg och kursbetyg - inte samma sak
Provbetyg och kursbetyg - inte samma sak
Provbetyget ger information om kvaliteten på dina kunskaper som elev i relation till nationella provet. I ett nationellt prov är det inte möjligt att utvärdera alla dina kunskaper i relation till hela kursens syfte, centrala innehåll och betygskriterier; detta på grund av tidsskäl och andra skäl.
När du får ditt kursbetyg utvärderar din lärare alla dina kunskaper, inklusive resultatet från ditt nationella prov. Din lärare avgör vilket kursbetyg du får utifrån betygskriterierna. Betyget från nationella provet kan skilja sig från kursbetyget, både uppåt och nedåt (Skolverket, 2023).
6. Likabehandlingsplan
Likabehandling betyder att man ska behandla alla människor lika. Alla människor ska vara jämställda och jämlika, oavsett kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning och könsuttryck.
Informationsblad
Läs mer:
- Vad är likabehandling? Klicka här för att läsa mer om våra rättigheter och skyldigheter.